Vårruset 2014

I tisdags var det dags. Den dagen som jag sett fram emot under de senaste månaderna med blandade känslor. Lite ångest och nervositet blandat med förhoppning och glädje såklart. När jag och Ida bestämde oss för att skicka in anmälan så hade jag inga speciella förväntningar och krav på mig själv. Mitt mål var att ta mig runt 5 km och få en tid som jag kan jobba på att förbättra till nästa år. För jag visste att jag inte skulle ha den möjligheten och tiden att lägga ner på träningen inför loppet som jag egentligen ville och önskade.
 
På eftermiddagen mötte jag upp Robin, Ida, mamma och mina småsyskon vid min skola för att sedan ta en promenad bort till Stora skuggan, där loppet skulle vara. Vi var ganska sena och bestämde oss för att ta en "genväg". Jag kan lägga till att ingen av oss visste vart vi var, men med hjälp av gps:en, musiken som hördes på långt håll och några hjälpsamma människor lyckades vi ta oss igenom skogen, klättra ner för ett berg, hitta en bro för att ta oss över järnvägen och runda en sjö för att tillslut komma fram till starten. Vi kom sent och missade uppvärmningen, men "promenaden" på ca 5 km dit som bjöd på många skratt räckte som uppvärmning kan jag lova, haha.
 
När vi kom fram var klockan kvart över sju ungefär och vi sprang bort och ställde oss i en startgrupp. Sammanlagt var det 15 000 glada tjejer som skulle springa loppet, så ni kan förstå vilken stämningen det var. Alla dansade, skrattade och var taggade till tusen. Det var helt magiskt. 
 
Hur gick loppet då? Jag lyckades faktiskt jogga hela varvet. 5 km. Jag kan fortfarande inte riktigt förstå det, haha. Jag har aldrig orkat göra det förut. För någon vecka sedan när jag var ute och tränade så joggade jag 1 km och var helt förstörd efter det. Men under loppet var det inte ens jobbigt att ta sig runt. Jag tror mycket handlade om att det var så otroligt många människor som sprang/gick så jag hade fullt sjå att se till så jag inte sprang in i någon så jag hann inte riktigt tänka och känna efter om det var jobbigt, haha. Men den främsta anledningen var nog att det var så j*vla roligt!
Ett av mina mål för år 2014 var att orka jogga 5 km. Det målet lyckades jag uppfylla i tisdags. Min tid blev 40  minuter och 50 sekunder. Jag är så otroligt stolt över mig själv. Nu taggar vi till nästa år!
 
 
Vi hade bästa hejaklacken med oss!
 

25 maj 2014

Hejsan!
 
Efter en lång natt med en grym fest för Jasmine & Emelie med tjejern, en tur till Arlanda för att hämta min pappa & hans sambo och några få timmars sömn så var jag rätt så sliten när klockan ringde och det var dags att gå upp, haha. Jag åkte och tog en fika med min älskade mamma för att fira morsdag. Grattis världens bästa mamma, jag älskar dig! Kvällen tillbringade jag sedan hos farmor & farfar med släkten där det bland annat bjöds på smörgåstårta och märrängtårta, farligt gott!
 
 

You are my person.

 
A true friend sees the first tear, catches the second one and stops the third. 
14 år tillsammans med min bästa vän. Tack att du alltid finns vid min sida, i med och motvind.
Jag älskar dig gumman ♥

RSS 2.0